Den Bruna Hunden: Att Fotografera Hundar: Vardagsbilder (basic)

Så, nu är det dags för första delen i min lilla inläggsserie om hundfotografering. Det är ingenting jag själv har utbildning i eller jobbar med i någon grad, utan för mig är det bara en stor hobby. Jag vet ärligt inte hur seriöst detta kommer bli, men jag hoppas att kunna lära ut något i alla fall. Nuu kör vi!

Vad är en bra hundbild egentligen? Säkerligen finns det lika många svar som antal personer man frågar. Det finns hur mycket regler som helst när det gäller fotografering, men det allra viktigaste är att våga bryta reglerna och att tänka utanför ramarna. Men som sagt finns det vissa saker det kan vara bra att tänka på.

Kompositionen är en sådan sak. Var i bilden befinner sig hunden? En bild blir oftast mer intressant att titta på om hunden inte är centrerad i bilden. Oftast blir bilden mer spännande om man ger mer luft åt det håller som hunden tittar åt, så att man får följa dess blick. En bra regel att tänka på här är tredjedelsregeln.

Det här är egentligen exakt samma bild. Den enda skillnaden är kompositionen, var hunden är placerad i bilden. På den första bilden är schäfern placerad precis i mitten, det vill säga i den andra rektangeln, och även lite i den första. På den andra bilden är schäfern placerad både i den andra och tredje rektangeln. Den första rektangeln består alltså helt av "luft" (det vill säga det området där inte objektet, hunden, finns). På så sätt känns hunden inte lika instängd utan man får ett större djup i bilden.

Klicka på bilden för att göra den större.

Ibland kan det dock bli bättre om hunden är centrerad i bilden. Som sagt, regler är till för att brytas!

När hunden tittar rakt in i kameran finns det inte alltid ett håll att följa. Då fungerar centrering.

Några andra typer av kompositioner är krysskomposition och triangelkomposition.
Dessa är inte lika vanliga i hundfotografering.

Exempel på krysskomposition.

Exempel på triangelkomposition.

Kompositionen är enligt mig bland det viktigaste i en bild, då det är det som avgör hur vi läser bilden. En annan viktig sak är ögonen. Ska hunden alltid kolla in i kameran? Kan man få en bra bild utan att ögonen syns alls?

Det beror givetvis vilken typ av bild det är, men personligen blir jag mer fångad av bilder där hunden har glimten i ögat.

Två nästintill identiska bilder på en russkiy toy. På den vänstra bilden med glimt i ögat, på den högra bilden utan.

Klicka på bilden för att göra den större

På porträttbilder kommer ögonblänket oftast naturligt.

Men denna bilden blir intressant på det sätter att man får följa valpens blick på katten.
Bakom hunden som en tredje part.

Kamerainställningar.. Inställningarna på kameran är enligt många det allra viktigaste. Sambandet mellan ISO, bländare och slutartid. Själv dröjde det flera år innan jag började experimentera med manuella inställningar, men visst ger det skillnad. Där får man själv ställa in hur bilden ska bli tagen. Till exempel gör lång slutartid att kameran hinner ta in mer ljus, men om kameran eller objektet inte är still blir det lätt suddigt. Kort slutartid gör att bilden blir skarpare men hinner inte ta in lika mycket ljus och kan därför bli mörk. Det är en balansgång som man själv får experimentera med, helt enkelt.

Här är ett exempel på hur det kan se ut med manuella kontra automatiska inställningar.
Den med autoinställningar har fått lite grådaskig färg, och dessutom blivit överexponerad på huvudet, nosryggen, tassen och flera ställen på trädet. Den med manuella inställningar har mjukare ljus och är inte överexponerad, men inte heller underexponerad. Båda bilderna är oredigerade.

Klicka på bilden för att göra den större.

Men det är inte alltid det är praktiskt att använda manuella inställningar. När jag fotograferade på agilitytävlingen i Smålandsstenar i våras använde jag enbart manuella inställningar, vilket resulterade i att jag fick kasta en hel massa bilder som blivit fel när solen gick in och ut ur moln hela tiden och jag inte hann ändra i inställningarna. Så det beror lite på omständigheterna, tycker jag.

Några andra små användbara tips är:
- Från vilken vinkel ska man fota? Ovanifrån, underifrån eller i hundens ögonnivå?

De allra flesta bilder gör sig bäst när de är tagna i djurets ögonhöjd, men det kan också bli intressanta bilder av att fotografera underifrån eller ovanifrån.

Klicka på bilden för att göra den större.

- Ta med hela djuret och klipp inte av kroppsdelar! Bilden känns ofta trång och obekväm om man klipper bort till exempel ett öra eller en svans. Men som med allt annars så finns det även här undantag, som när man fotograferar detaljbilder.