Den Bruna Hunden: Att Fotografera Hundar: Porträtt

Att fotografera porträtt är både kul och spännande. Det går att experimentera i oändlighet med olika vinklar och ljusriktningar.

Ett vanligt porträtt kan se väldigt enkelt ut att få till, men ofta är det inte lika enkelt som det ser ut.
Dels vill inte alla hundar sitta stilla, och om de väl gör det har de inget för att titta in i kameran. Det kan dock vara ganska lätt att åtgärda, även om det är olika för olika hundar. En del räcker det att man lockar på och kanske fjollpratar lite med hunden, annars kan man använda sig av en leksak eller godis som man håller i eller lägger på kameran för att få hunden att rikta sin uppmärksamhet dit.

Ett annat sett är att lära hunden att självmant titta mot kameran genom att klicka och belöna när hunden gör det.

Sedan finns det ju massor av olika typer av ljus man kan fotografera i. Direkt solljus, motljus, skugga, kvällsljus, solnedgång och så vidare. Vad som fungerar bäst är olika från hund till hund. Jag hade exempelvis inte fotograferat en svart hund i motljus då de ofta blir mörka och svårt att urskilja detaljer i ansiktet, medan en ljus hund kan göra sig väldigt bra i motljus.

Svart berger des pyrénées tagen i starkt motljus.

En till berger, lite ljusare samt tagen i mildare motljus.
Ljuset fungerar, även om de ljusaste partierna är på väg att bli överexponerade.

Att fota i direkt solljus är klurigt och blir inte alltid så bra, med tanke på att det kan bildas stora skuggor och skarpt ljus. Jag föredrar själv att fotografera när solen är i moln då det ger mer mjukhet i bilden.

Klicka på bilden för att göra den större.

Helporträtt eller huvudporträtt? Själv är jag inte säker på vilken typ jag föredrar. Jag tror att jag föredrar huvudporträtt på stora hundar och helporträtt på små. Då större hundar har mer hals och kropp blir det lättare att klippa av än vid en liten hund där det är klurigare att veta var man ska klippa av bilden. På grand danoisen går det enkelt att klippa av vid slutet av halsen, medan det är svårt att få ett bra huvudporträtt på mittelspitzen utan att klippa av kragen. Därför tycker jag att det ser bättre ut med helkroppsporträtt.

Klicka på bilden för att göra den större.

En annan typ av porträtt är exteriörbilder. Jag har själv inte så stor erfarenhet av det då jag inte riktigt har haft behovet, men många använder det till exempel för att följa sina valpars exteriörutveckling. Jag fotograferade faktiskt sådana bilder förra veckan, så jag tänkte berätta hur jag tänker kan underlätta. Det enklaste är oftast om man kan ha en medhjälpare. Antingen en som ställer upp hunden, eller som lockar hunden som redan står i position.

Ägaren ställer upp hunden, friställer genom att locka med godis.

Men när jag skulle fotografera Brownie hade jag ingen som hjälpte mig, så jag fick lösa det på egen hand. Då gjorde jag som så att jag ställde honom och bad honom stanna, klickade och belönade tills han förstod, för att sedan gå längre bort med zoomobjektivet för att fota. Väntade helt enkelt tills huvud och öron var raka. (Ingen perfekt bild, men det är en träningssak).