fredag 13 februari 2015

Hundgymnasium eller inte hundgymnasium?

Gymnasievalet. Blä. Väldigt mycket blä. Jättelänge har jag vetat vad jag skulle söka. Tvärsäkert sökte jag det jag skulle söka. Det var inga som helt tvivel. Jag skulle gå naturvetenskap, och så enkelt var det med det. Eller vad det? I princip samma dag som jag lämnade in min gymnasieansökan började ångesten krypa sig fram. Natur? Verkligen? Men klart jag ska gå natur, det vet ju alla. Klart plugghästen ska gå den allra värsta plugglinjen. Fast natur? Vad vinner man på det egentligen? Visst kan man bli precis vad som helst, men orkar jag verkligen tre år med matte och tråkig fysik varendaste dag?

Hundgymnasium, där kommer man ju ingen vart. Ska jag verkligen leka mig igenom tre år? Fast om man lägger till ämnen så blir även hundgymnasiet högskoleförberedande. Då kan jag både ha roligt och plugga, och sedan läsa vidare på högskolan. Ta tre år och ha roligt, och dessutom lära mig och utvecklas mer aktivt inom hund, och efter det troligtvis listat ut vad jag vill arbeta med och utbilda mig via högskola.

För vad vill jag bli? Sanningen är att jag har iingen aning. Inte det minsta. Noll. Nichts.

Jag har kollat på två hundgymnasium, gymnasie S och gymnasie I. Har varit och kollat på gymnasie S två gånger, och har en hel del bekanta som gått här. Nära och bra är det, så att jag skulle kunna pendla hem varje dag. Dock, när jag fick se deras djurhållning, deras hållning av mjölkkor (mer än så hann jag inte) bröt jag ihop på marken och grät. Fruktansvärd vidrig djurhållning, men dock helt laglig. Att gå på en skola med så äcklig syn på "köttdjur" är inget jag vill gå på och se varje dag, det skulle jag inte klara av.

Gymnasie I har jag aldrig själv varit på, men har även här släktingar och bekanta som gått. Har dock ingen aning om de har några "matdjur" på skolan. Vad jag har hört från andra så verkar I vara ett bättre alternativ än S, grejen är bara att om jag väljer denna så måste jag flytta hemifrån och bo på internatet, då det ligger för långt bort. Pah, och jag som skulle ha valp nästa år! Nej, på I måste valpen vara ett halvår för att få vara på skolan, så det går sig inte. men ska jag verkligen vänta med valp tills efter gymnasiet. Brownie är min andra hälft, men hur kul är det egentligen att ha en hund på 7-10 år på en hundskola? Visst kommer han säkerligen fortfarande spritta runt som den fjolltok han är, men hur mycket kommer han att orka?

Nää, antagligen kommer jag att följa min plan från första början. Gå natur. Även om jag börjar snegla över på samhäll istället. En vanlig tråklinje för fundera på vad jag ska vidareutbilda mig till sen. Bara ha hund(arna) på fritiden. Lättast vore ju så, men frågan är ju vad som kommer löna sig mest, nu och i längden.

Vaarför måste det vara så urbota svårt?


3 kommentarer:

  1. Eller också tar du en av Emelies valpar (Batman!) redan nu, har du en hund på minst 6 månader tills du börjar ;)

    Skämt åsido, rekommenderar definitivt natur! Gick det själv även om tankar på hundlinje fanns, då var alternativen rätt få dock. Ställer mig lite tveksam till innehållet på hundlinjer, verkar vara väldigt godtyckligt. Förstår inte riktigt heller vad det är som lärs ut som inte går att erhålla på andra, lättare, sätt (t.ex. genom utbildningar via klubben/SBK/etc.). Inte heller ger väl de kurserna behörighet till universitetsutbildningar inriktade mot hund/djur (om man nu vill bli t.ex. etolog).
    Nu gick jag en speciell linje och inriktning, men det var aldrig tråkigt, kunde välja kurser lite hej vilt. Hade agility som specialidrott dessutom. Tänker nästan tvärtom, att det vore tråkigt att gå en linje där man redan kan mycket, för du verkar onekligen kunna mycket 'hund' redan :) Blir inte samma stimulans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, om jag bara kunde! Går inte alls med valp nu av flera anledningar, hade det bara varit ett år in i framtiden..

      Jo, jag känner också det. Tänk om de inte har samma tänk/filosofi som jag? Tänk om jag inte kommer känna att jag får ut något alls av det? Jag kommer ändå åka och kolla på den andra skolan för att se om det kan vara något, det skadar ju aldrig. Ändå känner jag att jag nog skulle få mycket gratis av det, både föreläsningarna och det, och möjligheter att prova på nya saker. Men precis som du säger kan man ju få det på annat sätt också..

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera