lördag 9 maj 2015

Så JÄKLA bra!!

En tävling om året har vi kört hitintills, lite sådär tjusigt med en rallynolla om året för att sänka motivationen för vidare rallylydnadsträning. Varför ger vi inte upp? Om hunden inte vill så vill han inte, varför krysta fram det? Det har både jag och andra frågat mig. Svaret på den frågan är dagens tävling!

Idag tävlade vi dubbel nybörjarklass på Jönköpings BHK. Och eftersom det är en regel att lägga klubbarna på så krångliga ställen som möjligt var vi uppe vid 4:30 för att ha god tidsmarginal. Var ju på JBK en gång i vintras på bergerpromenaden, men mitt lokalsinne ligger nära noll och dessutom hade jag en annan chaufför denna gången ;) Vi kom i alla fall dit bara en kort stund innan sekretariatet öppnade, så vi gick och anmälde oss, fick banskisserna och kikade in omgivningarna lite. Och tja, jag tror nog aldrig förr sett något så rödprickigt i rallysammanhang förut. Hela 4 (!!! utropstecken utropstecken) konmoment det första när man gick in på banan. "Jahaja, disk på den, ska vi ens bry oss att starta?" sa en liten del av min hjärna. Jag smätte bort tanken med pekfingret och tummen och banvandrade glatt vidare.

När det var två ekipage kvar tog jag ut den Bruna, som legat och haft tråkigt i sin bur, lekte upp länge och väl, tryckte in så mycket godis i mun på honom som jag kunde. Resultatet? Jo, det där magneten jag talat om (här och här), den var inte med idag. Nosnosnos javisst (eller nos111 som det står i protokollet), men faktum är att han bara fick nosavdrag i ettpoängspalten på hela första rundan! Inga 5-poängsnosar alls. Visst kändes det inte tjohotoppenskoj på banan, och visst höjde jag rösten vid något tillfälle (och visst trodde Brownie att vi lekte agilityrally eller parkour och hoppade över en skylt. Bokstavligt alltså. Måste sett väldigt kul ut, jag själv skrattade högt åt hans fjollerier, haha, och -3 ff för att jag gav han för lite plats vid sitt framför, höger ingång  stod det i protokollet) men i handen fick vi ett papper som det stod 57 poäng på. Va?! Jag trodde omöjligen att poängresultatet skulle stiga över 25 poäng, men felfelfel hade jag. Och en boost var det absolut, vilket gjorde oss ännu mer pepp till eftermiddagens bana.

Eftermiddagens bana var inte fullt så förtjust i konmoment till våran stora glädje, men att komma ihåg banan var desto klurigare. Mitt största problem här var att lyckas att inte gå fel, så jag banvandrade extra mycket. Denna gången började jag med att rasta honom lite och sen peppa  upp ca. 5 hundar före. Vi lekte väldigt mycket moment, särskilt de första momenten från banan. Och jösses, jag har nog aldrig sett en Brun hund så het på att jobba förut! I ett lyckorus äntrade vi planen och det Bruna lyckoruset avtog en liten smula, men han var ändå fokuserad. Och ja, det kändes verkligen som att han hade nosen i luften mycket mer denna gången, även om det var ett par ställen på banan som luktade helt fantastiskt tokspännande som orsakade -5 nos. För när det har gått 10 hundar på banan innan, då är det ju så att det finns massor av kul dofter. Det måste undersökas (kanske borde prova det här NoseWork och vad det heter?). Men efter 1, 2, 3 steg bak, då tände ha till ordentligt igen, och de sista  skyltarna flöt på otroligt bra, även om de var i springtempo. Tokbelöning med massor av godis, lek och mys, nästan konstant fram till prisutdelningen ca. 1,5 h efter. 66 poäng, stod det på denna lappen. Wow!!! Bara fjuttiga ynka 4 små pluttpoäng ifrån ett kvalificerande resultat. Och faktiskt är jag inte det minsta besviken på att jag schabblade bort de där fyra poängen (värre hade det varit om jag fått 69 poäng..). Denna domaren var tydligen ganska petig också, enligt andra som hade tävlat för honom förut. Men jag klagar inte, jag har en noshund och får fortsätta jobba vidare på det, även om det bara händer på tävling.

Så jag är så sjukt glad och nöjd över dagens tävlingar! Hade som mål att få poäng i båda loppen, varav jag då tänkt mig kanske mellan 10-30 poäng på rundorna. Att få 57 och 66 poäng hade jag verkligen inte räknat med, vilket gjorde mig väldigt positivt överraskad. Men det absolut allraste bästaste är, att oavsett poängen så vann vi. Vi vann alltihopa! Vi vann över nosandet. Vi vann över min sjuka nervositet. Vi vann tillbaka känslan! Detta kan jag absolut leva på fram till nästa tävling, som kommer bli framåt juni/juli någon gång, eftersom jag har andra saker inplanerade i princip varje helg som det ser ut nu. Men ååh, så pepp jag är, så JÄKLA bra vi är!!

Bilden är tagen av mamma i väntan på banvandring till nybörjarklass B.


2 kommentarer:

  1. Bra jobbat! :-) Jag tycker inte om när det blir snurriga banor eftersom jag har dåligt balanssinne och lätt blir yr ;-) Fick en bana med nästan bara snurrar, vänster, höger runt, konor, slalom, ja alla möjliga snurrar. Tog mig dock igenom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag gillar det inte heller, men här är det snarare hunden som blir uttråkad när det inte blir några "riktiga" moment, och det är då hans nos åker ner. Ni är så duktiga, du och Alf :)

      Radera